Klockan 10 idag var jag tillbaka på avdelning 141 och en timma senare var jag undersökt av läkare, och man hade tagit alla vanliga prov. Nu väntar vi på provsvaren på de blodprov som man tagit, och om de är OK så börjar behandlingen i eftermiddag. Jag har hamnat på ett rum för två, och min rumsgranne är Raad som jag känner sedan min förra sejour på avdelningen. Raad har inte fått lika mycket permission som jag, för han har en infektion som måste behandlas med antibiotika fyra gånger om dygnet.
Det som jag har svårast att fatta är att jag skall stanna här på avdelningen i fyra veckor. Idag är det den 14e november, men innan jag får komma hem igen så hinner det bli lucia! Kommer jag att hinna med alla advents- och julförberedelser, eller blir det till att köra en minivariant i år. Det känns skönt att veta att Daniel bor i mitt hus och att Frida har det bra hos familjen Elfsberg. När jag skulle gå hem i går kväll från Fars Dagsmiddagen hos Camilla då ville Frida följa med. Men, när Camilla kliade Frida över ögonen, som Frida gillar, då accepterade hon att stanna.
Nu har det börjat! Klockan är ett och jag är redan uppkopplad och får Daunorubidicon 34 ml/tim. Jag minns förra gången jag var här, hur fjättrad vid sängen jag kände mig av ställningen med mediciner och koksaltlösningar. Denna gång har jag bestämt mig för att jag skall försöka röra på mig mycket mer.
Det är den röda påsen som innehåller giftet, de andra är bara där för att hjärtat skall tåla behandlingen. Detta droppande skall pågå i åtta timmar, alltså fram till klockan nio ikväll.
Man känner igen mig här på avdelningen, och jag tilltalas med Bosse, vilket får mig att känna mig som en människa och inte som ett vårdpaket. Nästa gång jag skriver, det vill säga senare i eftermiddag, så skall jag berätta om hur kroppen reagerar på cytostatikan, som jag vanvördigt kallar för hallonsaft.
Nu fick jag mina blodvärden som man tog vid inskrivningen. Kolla detta:
Hb 106
LPK (vita). 2,1
Neutrofila 1,3
Trombocyter 148
Så bra värden har jag inte haft på länge. Med tanke på att jag klarat infektioner och annat med sämre värden på vita blodkroppar, så undrar jag om jag varit överdrivet försiktig de senaste veckorna med mat och hand- och hundhälsningar och kramar. Men, nu skall man alltså bryta ner detta fina resultat, allt för att jag sedan skall få värden som ovan mera konstant.
Jag fick ett mail från Kirsten med en bild på ett antal resultatlappar från blodprover som man tagit på Kirsten. På en av lapparna fann jag också några ”normalvärden”, som alltså utgör det intervall som en frisk människa bör hålla sig inom. Ibland skiljer man mellan värdena för män och kvinnor, men här är de som jag hittade på Kirstens dokumentation:
Hb. 117 – 153
LPK. 3,5 – 8,8
Neutrofila 1,6 – 7,5
Trobocyter 165 – 337