Hur jag mår idag? Jo tack, så här långt är det bra. Jag har naturligtvis sovit i omgångar, men jag har sovit i alla fall. Min säng här hemma är mycket skönare än den på avdelning 141, och jag har lyckats krympa ner storleken på min tunga genom att flitigt gurgla och skölja med Vademecum och Klorhexidin. Idag kan jag alltså prata igen utan att riskera att bita mig i tungan. Visserligen är det så att man nog borde bita sig i tungan då och då när man pratar och det mest blir en massa strunt.
Det är nästan sju grader varmt ute, det är inte utan att också jag får börja tro på att klimatet blir varmare, och min elräkning tackar för varenda plusgrad. Om en stund skall jag prata i radio och sedan gå upp till Apoteket. Jag fick en ny medicinlista igår, men när jag skulle kolla om jag hade alla sorterna så fann jag att jag redan hade delat upp mina mediciner i en finurlig låda som heter Dosett. Där kunde jag inte i efterhand identifiera vilka de olika tabletterna är, så nu får jag gå upp till torget och se till att jag får nya. Sen skall jag dra upp mina klockor och göra alla de där småsakerna som gör att jag tycker att hemma är bäst.
När jag i går kollade mina mail så hamnade jag på en facebooksida där jag upptäckte en gammal vän från ESAB-tiden, närmare bestämt Jim Cantrell i USA. Jag gjorde en snabb uppdatering av läget här hemma, och redan idag har jag svar från Jims äldsta dotter Elaina. Jag har försökt att skicka mail till nån gammal mailadress till Jim som jag hade, men det var tydligt att han inte kollade den adressen. Jag måste nog lära mig det här med sociala medier som det heter om jag inte skall hamna utanför. Elaina hälsade speciellt till Annika! Jag undrar om det kan vara så att det är all datatrafik som snurrar runt jorden som bidrar till den globala uppvärmningen.