Idag pratade jag först med mina radiovänner och sedan körde jag till SU för att denna gång tas omhand på öppenmottagningen. Jag hade turen att träffa en sköterska som heter Joan och hon kände igen mig direkt. Det blev provtagning, fem små provrör och vi gjorde båda magiska tecken över dem innan Joan bar iväg dem till labbet.
Sedan fick jag träffa Lars Möllgård, den läkare som jag hade kontakten med fram till det att jag lades in på 141:an. Lars summerade det som hänt respektive inte hänt de senaste veckorna, och han började tala om alternativa behandlingsmodeller. Jag tänkte direkt att vad Lars försöker säga är att den rekommenderade behandlingen, den som skulle ge mig bäst överlevnadsmöjligheter och chans till högst livskvalitet, den har inte fungerat. Jo, den har fungerat på trombocyterna, men inte på de vita blodkropparna, och utan vita blodkroppar så lever man inte så länge. Jag frågade efter resultatet av dagens blodprov, men det hade inte kommit. Lars förklarade att plan B var att gå över till en behandling som han kallade för ASA, och som innebar att man får injektioner under huden, vad jag förstod nånstans i magtrakten.
I denna sekund kom resultatet av dagens provtagning:
HB (röda) = 109 (obs jag fick blodtransfusion i fredags)
LPK (vita) = 1,2
Neutrofila vita = 0,5
TPK (trombocyter) = 298
Vi tittade gemensamt på dessa värden som jag bedömer vara väldigt bra, och jag uppfattade att Lars la om taktik med det samma. Nu skulle jag komma redan i morgon för att ta ett nytt benmärgsprov, och sedan fick jag en ny tid nästa måndag för att höra vilket som blir nästa steg. Jag är fortsatt infektionskänslig och skall följa givna anvisningar, men jag tycker i alla fall att jag skött mig som kunde visa upp så fina värden.
När jag kom hem så åt jag en ost och skinkpaj. I eftermiddag skall jag försöka steka en kotlett. Sen har jag dels kört en löprunda (gick från parkeringshuset till Hematologen) och dels ett pass på gymmet (dammsög hela ovanvåningen).