När en bil börjar bli gammal då kan det bli så att antingen så inträffar något vid ett tillfälle som gör att man skrotar bilen eftersom det blir för dyrt att reparera. Eller så inträffar det fel på fel som kanske inte är så hemskt dyra att göra vid, men man tröttnar på att ”det alltid är fel på bilen”!
Jag vill inte dra denna liknelse för långt, men jag har valt den för att beskriva min situation. Jag är oändligt glad för att jag får vara med ännu ett tag och jag har absolut ingen dödslängtan, och jag hoppas att det tar ett tag innan det oundvikliga slutet kommer. Men, det är nästan alltid något ”småfel” med mig. Jag går och drömmer om den dag då jag inte har ont och då mina blodvärden gör att jag känner mig pigg och att jag har en vilja att göra något roligt. Högst upp på listan står att åka och hälsa på mina bröder i Höllviken, men även en enkel sak som att kunna ta en tur med Älvsnabben för att se något annat än grannarnas hus skulle jag uppleva som trevligt.
Jag hade ett långt samtal med sköterskan Suzanne, som var här idag och gav mig blod, hur man skall tolka uttrycket ”Fyll inte ditt liv med dagar, fyll dina dagar med liv!” Jag själv tycker att jag fyller det liv som jag har fått tack vare insatser från sjukvården med ganska innehållslösa dagar, och detta ger mig dåligt samvete. Jag borde verkligen anstränga mig för att fylla de extra dagar med liv, inte bara som ett tack till dem som gett mig dessa extra dagar utan för att jag skulle kunna säga ”Detta var en rolig eller intressant dag” när jag kryper till sängs på kvällen.
Som jag har berättat tidigare så har jag fått en ny medicin som heter Hydrea. Härom dagen fick jag ett mail från mina barns nästkusin (syssling) Kristina i Helsingborg som berättade att hon också tar Hydrea. Jag upplever Kristina som glad och med livslust, och jag är väldigt tacksam för att få veta det som Kristina berättade om sin Hydrea-behandling. Det som man hoppas på är att Hydreamedicinen skall minska på mina vita blodkroppar, för LPK värdet bör ligga mellan 5 och 10. Lägre värden gör mig smittkänslig, högre värden är inte heller bra, fast jag vet inte ännu inte vilka biverkningar högt LPK medför. De senaste blodproverna som togs i tisdags visar också att mitt LPK-värde inte stiger längre. Mitt Hb hade sjunkit, därför fick jag blod idag. Suzanne lyckades få igång Port-a-Cathen, och fördelen är att hela behandlingen bara tar två timmar eftersom man kan öka flödet när man tappar in det nya blodet direkt i hjärtat.
Idag är det 26,7 grader ute, och nu skall jag ta mig en runda till fots för att nytt och gammalt blod skall blandas!
P.S. Det blev så att jag åkte till Eriksbergskajen och tog sedan en rundtur med Älvsnabben i strålande sommarväder. D.S.